Inspiration

Så var kommer denna ide ifrån?

Ja det var när jag stod där uppe halvvägs mot toppen och inte orkade mera, hjärtat dunkade i kroppen, benen skakade av mjölksyra, ryggen värkte, svetten lackade och jag andades så mycket att jag inte kunde prata!

Där stod jag och kände, det här är inte klokt, ska jag missa utsikten och belöningen efter vandringen för att jag inte orkar. För att jag är för tung och för svag i musklerna! Det gjorde mig så upprörd och när faster och dotter kom ner till mig så lovade att nästa gång ska jag upp till toppen!

Min dotter, då 5,5 år, är som en bergsget, hon hade så roligt och hoppade omkring på berget, tänk om vi kunde fått gått upp tillsammans, det ska vi nästa gång!

Varför berg?
För mig är berg och dess former och krafter nästan religiösa, jag blir glad och lugn i själen när jag ser berg! För vissa kan det vara att titta på havet eller att gå i skogen men för mig är det att få stå högt upp och se ut övervärlden, det får mig att känna mig oövervinnerlig och då där på Åreskutan gick jag miste om det!

Varför gå från bergetsbörjan då?
För att verkligen ha ett stort mål att nå till, något som inte ligger i en siffra på en våg utan som verkligen bevisar att min hälsa har förbättrats! Jag läste denna blogg och en tjej som gick hela vägen upp och då bestämde jag mig, kan hon så kan jag, iaf om ett år!